Svensk ordbok 2009, webbversion
jaj
`
amän
interjektion
ja·ja|män
●
javisst
vanligen med än större eftertryck
vard.
Noll
Är du kvar på ditt gamla jobb? ― Jajamän!
sedan ca 1770
till
ja
och
män
, plur. av
1
man
, i bet. ’heliga män, helgon’
interjektion
ja·ja|män●javisst
vanligen med än större eftertryck
vard.NollÄr du kvar på ditt gamla jobb? ― Jajamän!sedan ca 1770till ja och män, plur. av 1man, i bet. ’heliga män, helgon’