Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
jet·en1vanligen i sammansättn.
kraftig gasstråle som alstras i reaktionsmotor och utnyttjas för drivkraft
ofta med tonvikt på motorn el. på flyg(plan) med sådan motor
trafik.JFRcohyponymrea-
jetdrivenjetflygjetmotorjettrafikflyga jet○äv. om kraftig, snabb stråle el. strömjetpistoljetsprutajetstrålejetströmsedan 1958av eng. jet med samma betydelse, urspr. ’stråle’, till jet ’kasta, spruta fram’; av fra. jeter ’kasta, slunga’; ur lat. jacta´re ’kasta’; besl. med jetong
2gagat
matrl.mineral.sedan 1832av eng. jet med samma betydelse; av fornfra. jayet med samma betydelse; av lat. gaga´tes, se gagat