Svensk ordbok 2009, webbversion
jon
substantiv
~en ~er
[jo
´
n-]
jon·en
●
elektriskt laddad atom eller atomgrupp
fys.
gasjon
vätejon
positiva och negativa joner
sedan 1841
till grek.
ion
´
’vandrande’, till
ien
´
ai
’gå’; jfr
anjon
substantiv ~en ~er [jo´n-]
jon·en●elektriskt laddad atom eller atomgrupp
fys.gasjonvätejonpositiva och negativa jonersedan 1841till grek. ion´ ’vandrande’, till ien´ai ’gå’; jfr anjon