Svensk ordbok 2009, webbversion

jo`rdmån substantiv ~en ~er jord|­mån·en●den övre del av jordtäcket som på­verkas av yttre faktorer så­som klimat och levande organismer; särsk. med tanke på bördighet geol.jordbr.JFRcohyponymjordartcohyponymjordskorpa jordmånstypjordmånen var gynnsam för morotsodling○äv. bildligtde sociala miss­förhållandena ut­gjorde en gynnsam jordmån för revolutionära idéersedan 1606 i sin nuv. bet.; 1727 i bildlig bemärkelsejfr fornsv. iordhmun ’jord­område; jordsort’, till 2mån i bet. ’egendom; värde’