verb ~de ~t
käbbl·ar●ibl. med partikelnemot
smågräla om oväsentligheter
vard.komm.käbbla inte om struntsaker!han ska alltid käbbla emotkäbbla (om ngn/ngt/SATS) (med ngn), käbbla emot (ngn)sedan 1639äldre även käppla, sv. dial. käbbas, motsvarande lågty. kabbelen, kevelen med samma betydelse; trol. nära besl. med käft
Subst.:vbid1-223045käbblande;
käbbel