Svensk ordbok 2009, webbversion

kätteri´ substantiv ~et ~er kätt·eri·etbristande tro på den rätta läran särsk. den romersk-katolska läran pol.relig.sociol.JFRcohyponymheresi kätteriprocesshan brändes på bål för kätteriäv. bildligtkätteriet in­om partiet tolererades intekätteri (mot ngn/ngt)sedan ca 1385Klosterläsningfornsv. kätteri