Svensk ordbok 2009, webbversion

`pa verb köpte köpt, pres. köper köp·erskaffa sig (ngt) som sin egendom mot ersättning handel.spel.MOTSATSantonymsälja JFRcohyponymbyta 2cohyponymbetalacohyponymhandla 3 köpa mjölkköpa husköpa på kredithon köpte en bil av sin svågerhan köpte kläder för 1000 kronorköpa hem mat till helgenhon köpte skåpet billigt på auktionäv. med avs. på tjänst e.d.köpa arbets­kraftalla hans besparingar gick åt till att köpa emigrationstillståndäv.skaffa sig (o­tillbörlig) för­del med hjälp av pengar JFRcohyponym2muta köpta vittnenköpa sig friibl. o­egentligt, utan eg. ersättningsärsk. i kort­spelhan köpte tre kort till sitt par i knektaräv. bildligt, spec.förvärva kunskap, erfarenhet e.d. dyrt köpta lärdomarspec. äv.acceptera vard.en lång­sökt förklaring som ingen köpteköpa ngt (av ngn) (till/åt ngn) (för BELOPP), köpa (ngn) ngt (för BELOPP), köpa ngn ADJköpa hela paketetsepaket 1 sedan 1000-taletrunristad berghäll, Angarn, Uppland (Sveriges runinskrifter)runform kaubti (pret.), fornsv. köpa ’handla; köpa; betala’; trol. bildat till lat. cau´po ’handlande; krögare’ Subst.:vbid1-224253köpande; köp