substantiv ~n äv. vard. köparn, plur. ~, best. plur. köparna
köp·ar·en●person, företag e.d. som köper ngt
handel.yrk.JFRcohyponymkundcohyponymklient
konstköparedet var svårt att hitta köpare till husetutländska köpare driver upp prisernaköpare (av ngt)köparens marknadsemarknad 2
sedan mitten av 1300-taletÖstgöta-Lagenfornsv. köpare