Svensk ordbok 2009, webbversion
körs
´
el
substantiv
~n
kör·seln
●
vanligen i sammansättn.
enklare transport
med häst och vagn
mindre brukl.
trafik.
SYN.
synonym
körsla
timmerkörsel
körsel (av ngt)
sedan 1555
till
köra
substantiv ~n
kör·seln●vanligen i sammansättn.
enklare transport
med häst och vagn
mindre brukl.trafik.SYN.synonymkörsla
timmerkörselkörsel (av ngt)sedan 1555till köra