Svensk ordbok 2009, webbversion

kamera [ka´m(e)ra] substantiv ~n kameror kamer·an●apparat för fotografering eller filmning film.foto.kameraobjektivkameravinkelkameraögaelektronkamerafilmkameramålkamerasystemkameravideokameraen analog kameraen digital kamerakamera med själv­utlösareta med kameran på semestern○ofta mer el. mindre bildligt, särsk. i ut­tryck för att vara film­regissör resp. film­skådespelarestå bak­om kameranstå fram­för kamerandolda kameran o­synlig (film)kamera som registrerar människors naturliga agerande utan att de vet om det​ syftet med dolda kameran är oftast att försätta intet ont anande människor i pinsamma situationer sedan 1841till nylat. cam´era obscu´ra ’mörk kammare’, till lat. cam´era ’valv; rum’; jfr kammare, kamrat, kamrer