Svensk ordbok 2009, webbversion

kamouflage äv. camouflagecamouflage [-ofla´] substantiv ~t [-a´∫et] kamoufl·ag·et, camoufl·ag·et(täckande) an­ordning som ska ge skydd mot upp­täckt särsk. genom sin färg (som liknar om­givningens) särsk. mil.af.mil.SYN.synonym2mask 3 kamouflagefärgkamouflagejackakamouflagemålningäv. bildligthans tal om demokrati på arbets­platsen är bara kamouflage för hans karriärismkamouflage (av/för ngt)sedan 1919av fra. camouflage med samma betydelse, till kamouflera