Svensk ordbok 2009, webbversion

kampan´j substantiv ~en ~er kamp·anj·en●intensiv verksamhet under viss tid i av­sikt att på­verka jordbr.mil.samh.JFRcohyponymdrive 1cohyponymoperation 1 kampanjbidragkampanjveckaannonskampanjvalkampanjen riks­omfattande kampanj mot mobbning i skolorna○urspr.fält­tåg de allierades kampanj i Nord­afrika○äv. om arbetssäsongbetkampanjen kampanj (för/mot ngn/ngt)sedan 1646 (i bet. ’fält­tåg’); 1845 i all­männare bet.av fra. campagne ’fält, slätt; fält­tåg; kampanj’; urspr. till lat. cam´pus ’mark, fält’; jfr champagne, 1kamp