verb ~de ~t
kamp·er·ar●(tillfälligt) bo i läger
hush.JFRcohyponymcampa
○ofta äv.(bo och) verka
tillsammans
de har kamperat ihop i många årkampera (ihop) (med ngn) (ngnstans)sedan 1740av fra. camper med samma betydelse, till camp ’läger’; jfr campa, 1kamp
Subst.:vbid1-202493kamperande,
vbid2-202493kampering