Svensk ordbok 2009, webbversion

kandida´t substantiv ~en ~er kand·id·at·en1person som är sökande eller på­tänkt till ett ämbete eller ett pris samh.yrk.kandidatnomineringnobelpriskandidatpåvekandidaten tänkbar kandidaten given kandidaten stark kandidatut­se en kandidatpartiets kandidat i president­valet○äv. bildligt om ngn som skulle kunna råka ut för ngt e.d.i sammansättn. självmordskandidaten kandidat (för/till ngt)sedan 1680av lat. candida´tus ’vit­klädd; sökande till ett ämbete’, till can´didus ’skinande vit’; jfr kandelaber 2ofta förk.kand. (titel för) person med den lägsta akademiska examen efter (normalt) tre års studier pedag.yrk.JFRcohyponymmagister 1 kandidatexamenfilosofie kandidatmedicine kandidatteologie kandidat○äv. (särsk. förr) om så­dan examenta kandidaten○förr äv. som tilltals­ord till student”Kan kandidaten redo­göra för orsakerna till trettio­åriga kriget?” frågade professorn○äv. om ett slags sim­prov (och om person som av­lagt det)JFRcohyponymmagister 2 sedan 1736