Svensk ordbok 2009, webbversion
kano
`
nkula
substantiv
~n kanonkulor
kan·on|kul·an
●
klotrund projektil till kanon
histor.
mil.
sedan 1705
substantiv ~n kanonkulor
kan·on|kul·an●klotrund projektil till kanon
histor.mil.sedan 1705 substantiv ~n kanonkulor
kan·on|kul·an●klotrund projektil till kanon
histor.mil.sedan 1705