Svensk ordbok 2009, webbversion

kapa´bel adjektiv ~t kapabla kap·abel●som har fullt till­räcklig förmåga i ngt av­seende som fram­går av samman­hanget admin.psykol.MOTSATSantonyminkapabel JFRcohyponymduglig han är inte kapabel att bedöma människorhon är fullt kapabel att leda arbets­gruppen○äv. i absolut konstruktionmycket kapabla med­arbetarekapabel (till ngt/att+V), kapabel (att+V)sedan 1631av fra. capable med samma betydelse; av medeltidslat. capa´bilis ’fattbar, gripbar’, till lat. cap´ere ’ta; fånga’