substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
kap·it·al·et●tillgångar som förväntas ge vinst och vars värde kan mätas i pengar
särsk. om större (penning)tillgångar som har betydelse för ekonomisk utveckling
ekon.kapitalförsörjningkapitalinvesteringaktiekapitalprivatkapitalsparkapitalstartkapitalriskvilligt kapitalutländskt kapitalhon hade samlat ihop ett litet kapitalde fick sitt lilla kapital urholkat av inflationende ville leva på avkastningen utan att röra kapitalet○spec.materiella hjälpmedel vid produktion
t.ex. maskiner och byggnader
ekon. m.m.kapitalförstöringrealkapital○äv. om abstrakta tillgångarförtroendekapitalkulturellt kapitalett ovärderligt kapital av know-howden goodwill företaget har är ett kapital som inte får förslösas○spec. med hänsyn till den ekonomiskt styrande funktionen, särsk. i vänsterpolitisk debattsocialisterna påminde ständigt om motsättningen mellan arbete och kapitalbundet kapitalkapital placerat i fasta värden
minst tio procent av stiftelsens avkastning ska årligen avsättas till bundet kapital
sedan 1615av medeltidslat. capita´le ’huvudsumma; egendom’, till lat. capita´lis, se 2kapital
2kapita´l
adjektiv ~t
kap·it·al●fullständig
vanligen om oönskad företeelse
admin.ett kapitalt misslyckandehan misstog sig kapitalt (adv.)sedan 1807av lat. capita´lis ’huvudsaklig’, till cap´ut ’huvud’; jfr chef, 1kap, kapitel, kapten