Svensk ordbok 2009, webbversion

karakterise´ra el. karaktärise´rakaraktärise´ra verb ~de ~t karakt·er·is·er·ar, karakt·är·is·er·ar●an­ge väsentliga känne­tecken för person el. före­teelse komm.JFRcohyponymkännetecknacohyponymbeteckna 3cohyponymutmärka 3cohyponymbeskriva 1 observatörerna karakteriserade mötet som o­intressantANC, den syd­afrikanska befrielse­rörelsen, karakteriserades länge som en terror­organisation av väst­makterna○äv.ut­göra känne­tecken för laser­ljuset karakteriseras av att det är en­färgaten politik karakteriserad av kring­synden stränghet som hade karakteriserat hans upp­fostrankarakterisera ngn/ngt (som ngn/ngt)sedan 1765av fra. caractériser med samma betydelse; jfr karaktär Subst.:vbid1-203756karakteriserande, vbid2-203756karakterisering, vbid3-203756karaktäriserande, vbid4-203756karaktärisering