Svensk ordbok 2009, webbversion

karakteris´tisk el. karaktäris´tiskkaraktäris´tisk adjektiv ~t karakt·er·ist·isk, karakt·är·ist·isk●som sär­skilt ut­märker eller känne­tecknar viss person el. före­teelse admin.JFRcohyponymtypiskcohyponymbetecknande de kullar som är karakteristiska för den göte­borgska stads­bildende för många kulturer karakteristiska geometriska mönstren○ibl. med bi­betydelse av sär­egenhet e.d.naftalinet av­ger en karakteristisk lukten man med ett mycket karakteristiskt skäggkarakteristisk (för ngn/ngt)sedan 1790Adjektiven karakteristisk och typisk får i­bland o­väntade t-former: Karakteristiskt/typiskt för landskapet är rikedomen på sjöar. Det kan bero på att man tänker sig ett något före adjektiven: Något karakteristiskt/typiskt för landskapet är ... . Både formerna med -t och formerna utan -t (karakteristisk, typisk) får an­ses korrekta. Jämför stilruta för kongruens.