substantiv ~en ~er
karav·ell·en●typ av medeltida fartyg
riggat med latinsegel
sjö.sedan 1687av fra. caravelle med samma betydelse; ur grek. ka´rabos ’kräfta; lätt fartyg’; jfr kravell
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
karav·ell·en●typ av medeltida fartyg
riggat med latinsegel
sjö.sedan 1687av fra. caravelle med samma betydelse; ur grek. ka´rabos ’kräfta; lätt fartyg’; jfr kravell