Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n karbinhakar
karb·in|hak·en●krok som är stängd med en fjädrande spärr som hindrar en i kroken fäst ring e.d. att hoppa ur
för snabb men ändå tämligen säker fastsättning, t.ex. vid förtöjning av båtar
sjö.sedan 1673till karbin och hake (kroken användes urspr. i kavalleriet för att fästa karbinhölstret vid gehänget)