Svensk ordbok 2009, webbversion

kardina`ldygd substantiv ~en ~er kard·in·al|­dygd·enen­dera av de grund­läggande dygderna i antik grek. filosofi vishet, tapperhet, själv­behärskning och egenskapen att vara rätt­vis psykol.äv. om en persons (el. en samhälls­grupps) främsta dygdärlighet var hennes kardinaldygdsedan 1812