Svensk ordbok 2009, webbversion

kate´der substantiv ~n katedrar katedr·arlärarens bord längst fram i skol­sal pedag.läraren satt i katedernpå av­slutningen stod det blommor framme på katedernofta med ton­vikt på lärarfunktionen, ibl. mer el. mindre bildligtkatedervanahan har stått i katedern i 30 åräv.talar­stol i sammansättn. äv. för att an­ge att ngt är allt­för teoretiskt och verklighets­främmandekatedervisdomsedan 1667av lat. cath´edra ’bekväm stol’; av grek. kathed´ra ’stol; säte’; jfr schäs, schäslong