[çä`d-el.çe`d-]
verb kedjerökte kedjerökt, pres. kedjeröker
kedje|rök·er●röka den ena cigaretten (eller cigarren) efter den andra utan uppehåll
varvid ibl. glöden från en just färdigrökt cigarett etc. används för att tända nästa
kokk.hon verkade nervös och kedjerökte hela tidenkedjeröka (ngt)sedan 1950Subst.:vbid1-205940kedjerökande,
vbid2-205940kedjerökning