Svensk ordbok 2009, webbversion

kink`ig adjektiv ~t kink·ig1gnälligt fordrande särsk. om barn admin.psykol.barnen var kinkiga med matenungarna blir kinkiga när de går och lägger sig för sentkinkig (med ngt)sedan 17122(över­drivet) nog­grann admin.psykol.han är kinkig med var­enda liten detalj○äv. med konstruktionsväxlingnoga det fattas 20 kr. men det är inte så kinkigtkinkig (med ngt)sedan 16783svår att klara upp admin.JFRcohyponymkvistig 2cohyponymknepig 2 en kinkig frågaen kinkig situationkinkig (för ngn) (att+V)sedan 1708