Svensk ordbok 2009, webbversion
kläm`ta
verb ~de ~t
klämt·ar●åstadkomma klingande ljud
genom att kläppen slår mot malmen; om klocka
musikSYN.synonym2slå 3
JFRcohyponym2ringa 1
en kyrkklocka klämtade i fjärran○äv. om mindre klockor el. andra föremål som frambringar liknande klingande ljuden klämtande klockbojklämtaklockan klämtar för ngnse1klocka 1
sedan mitten av 1300-taletÖstgöta-Lagenfornsv. klämpta, trol. till klimper, kläpper ’klockkläpp’; se kläpp
Subst.:vbid1-208891klämtande,
vbid2-208891klämtning;
vbid3-208891klämt