substantiv ~n äv. vard. klåparn, plur. ~, best. plur. klåparna
klåp·ar·en●person som gör ett dåligt eller slarvigt arbete
på grund av okunnighet inom området i fråga
psykol.yrk.JFRcohyponymdilettantcohyponym2kludd
mindre goda schackspelare kallas ofta klåpareen klåpare (i/på ngt)sedan 1541trol. till äldre klåper; jfr sv. dial. klåp ’tjockända, klump; enfaldig människa’