Svensk ordbok 2009, webbversion

klöv seklyva
klöv substantiv ~en ~ar klöv·enyttersta, hornbeklädda del av tå hos par­tåiga hov­djur ofta om det (symmetriska) par av så­dana tår som djuret har kropps­tyngden på zool.JFRcohyponym1hov klövdjurspår i leran efter klövarsedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. klöf, eg. ’ngt kluvet’; till klyva