substantiv ~en ~ar
klamp·en●grovt stycke
av ngt material, ofta trä el. metall men äv. plast
af.JFRcohyponym1klabb 1
klampvedfrysklampsedan 1543sv. dial. klamp ’stock; klumpigt trästycke; våt snöklump’; besl. med 1klabb 1, klimp, klump
2klamp
substantiv ~et
klamp·et●klampande
Nollstövelklamp○äv. som ljudhärmande beskrivningstövlarna sa klamp, klamp!sedan 1891till klampa