Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~t ~n
klar|gör·and·et●uttalande e.d. som gör innebörden i ngt tydlig
och ofta undanröjer missförstånd
komm.SYN.synonymklarläggande
man efterlyste ett klargörande från Högsta domstolen om den nya sexualbrottslagenett klargörande (av ngt/SATS)sedan 1960