substantiv ~t ~n
klar|lägg·and·et●klargörande
komm.ett klarläggande (av ngt/SATS)sedan åtm. mitten av 1960-taletSvensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~t ~n
klar|lägg·and·et●klargörande
komm.ett klarläggande (av ngt/SATS)sedan åtm. mitten av 1960-talet