Svensk ordbok 2009, webbversion

klav substantiv ~en ~er klav·en1tecken som fixerar ton­höjden för en bestämd not­linje och där­igenom för hela not­systemet; vanligen placerat i början musikf-klavg-klavsopranklavsedan 1802av lat. cla´vis ’nyckel’; jfr enklav 2nyckel eller förklaring till ngt, t.ex. chiffer bok.sedan 1701