Svensk ordbok 2009, webbversion

klaveci´n substantiv ~en ~er klave·cin·enen äldre typ av flygel vars strängar knäpptes med fjäderspolar histor.musikJFRcohyponymcembalo sedan 1741av fra. clavecin med samma betydelse, förk. av medeltidslat. clavecym´balum (en sorts klaver­instrument), till klav i bet. ’tangent’ och cymbal