Svensk ordbok 2009, webbversion
klaveci´n
substantiv ~en ~er
klave·cin·en●en äldre typ av flygel
vars strängar knäpptes med fjäderspolar
histor.musikJFRcohyponymcembalo
sedan 1741av fra. clavecin med samma betydelse, förk. av medeltidslat. clavecym´balum (en sorts klaverinstrument), till klav i bet. ’tangent’ och cymbal