Svensk ordbok 2009, webbversion

klavikord [-kå´rd] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en klavi·kord·etett enkelt klaver­instrument som var före­gångare till pianot histor.musiksedan 1515Liber ecclesiæ Vallentunensisfornsv. klavikordium; till lat. cla´vis ’nyckel; tangent’ och chor´da ’(en) sträng’