Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
klot·et●helt runt (hårt) tredimensionellt föremål
sådant att alla punkter på ytan har samma avstånd till en inre punkt, medelpunkten
geogr.meteorol.JFRcohyponymsfärcohyponym1kula 1cohyponymglobcohyponymboll
klotrundhalvklotträklotklotet är den tredimensionella motsvarigheten till cirkeln○spec. om jordenjordklotetalla länder på vårt klot○spec. äv. om hårda, massiva, klotrunda föremål i vissa spelJFRcohyponymboll 1
bowlingklotkrocketklot○spec. äv.sfäriskt föremål som används som stormvarningstecken
sedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. klot; av lågty. klot ’klump; kula’; jfr 1kloss
substantiv ~en
klot·en1blank tät bomullsväv
vanligen anv. till foder
Nollklotfodersedan 1837av eng. cloth ’kläde; tyg’; jfr kläde
2hårt klistrad tvåskaftsväv
för bokband o.d.
bok.JFRcohyponymbuckram
klotpärmklotryggbokbindarklotsedan 1882