Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n klovar
klov·en●typ av skruvstycke
för fasthållning av mindre föremål
verkt.○ibl. äv. (i sammansättn.) om redskap för fasthållning av levande varelserJFRcohyponymklave 2
handklovesedan mitten av 1300-taletHelsinge-Lagenfornsv. klovi ’kluven gren; kluven stång; boja’; gemens. germ. ord, bildat till klyva