substantiv ~n klykor
klyk·an●(Y-formig) förgrening i spetsig vinkel av träd
bot.hush.klykformadgrenklyka○äv. om Y-formigt redskap e.d.telefonklykaårklykasedan 1820svenskt ord, tidigare äv. med bet. ’hötjuga’; besl. med eng. clutch ’gripa’; också besl. med klyva