substantiv ~en ~ar
knä|böj·ning·en●(regelbunden) böjning och sträckning av knäna
särsk. i gymnastik el. styrkelyft (med en skivstång på skuldrorna)
sport.djupa knäböjningarbänkpress, knäböjning och marklyft○ibl. äv. som tecken på vördnad e.d.ödmjuka knäböjningaren knäböjning (för ngn/ngt)sedan 1830