verb ~de ~t
kneg·ar1arbeta och sträva med lönearbete
vard.; nedsätt.arb.knega mellan nio och femknegasedan 1886sv. dial. knega ’gå med krokiga knän; svikta; sträva’; bildn. till knä
2gå mödosamt
Nollknega uppför backenknega (ngnstans)sedan 1712Subst.:vbid1-209387knegande;
kneg (till 1)