Svensk ordbok 2009, webbversion

kne`pig adjektiv ~t knep·ig1som har åstad­kommits genom tillämpning av goda knep admin.komm.psykol.JFRcohyponymlistigcohyponymklurig en knepig lösningett knepigt ut­tänkt vinkelbord (adv.)○ibl. äv. om person som behärskar goda knepen kunnig och knepig herresedan 18822som kräver mycket arbete för att lösas vanligen om tankeuppgift admin.komm.JFRcohyponymsvår 1cohyponymkinkig 3cohyponymkvistig 2 ett knepigt kors­ordknepiga frågorknepiga gåtor○äv. all­männaresvår, komplicerad en knepig historiadet var knepigt att ta sig upp på toppen○äv. ned­sätt. om personsvår att förstå sig på han är bra knepigknepig (för ngn) (att+V)sedan 1850