Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
knog·ar●ägna sig åt mödosamt (kropps)arbete
arb.○spec.gå mödosamt
ofta för att man bär på ngt tungt
knoga uppför backenhan kom knogande på påsar och paketknoga (med ngt), knoga (ngnstans)sedan 1749bildn. till knoge; jfr sv. dial. knoga, knoa ’arbeta med knogarna’
Subst.:vbid1-209621knogande;
knog