Svensk ordbok 2009, webbversion

kno`gjärn substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en knog|­järn·etmetall­platta som sätts över knogarna för att förhöja slagverkan vid näv­kamp hans näsa bröts på tre ställen av ett vasst knogjärnsedan åtm. ca 1940