verb ~de ~t
knot·ar●muttrande klaga
komm.SYN.synonymknorra 1synonymmurra
JFRcohyponymgrumsa
de knotade högljutt över att maten var dåligknota (över ngt/att+V/SATS)sedan 1703av ljudhärmande urspr.
Subst.:vbid1-209699knotande;
2knot
2kno`ta
substantiv ~n knotor
knot·an●(ben som slutar i) förtjockad led
med.benknota○äv.utskjutande skelettdel
kindknota○äv.utskjutande del av träd e.d.
trädknotasedan ca 1635av lågty. knote med samma betydelse; besl. med nederl. knoet ’knut; knöl’