[kåk´]
substantiv ~en ~ar
kock·en●person som yrkesmässigt lagar mat
kokk.yrk.mästerkockhon är kock på en italiensk restaurang○äv.person som lagar maten
i ett visst hushåll
ju fler kockar desto sämre soppaju fler som vill bestämma, desto sämre resultat
de tre manusförfattarna var ständigt oense och samarbetet lades till slut ner – ju fler kockar desto sämre soppa
sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. kokker; ur folkligt lat. coc´us med samma betydelse, till coq´uere, se 2koka
2kock
[kåk´]
substantiv ~en ~er [kåk´-]
kock·en●vanligen plur. och i sammansättn.
kulformad bakterie
med.streptokockersedan 1893av lat. cocc´us ’kärna; bär’; av grek. kokk´os ’korn; frö’