Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
ko·ex·ist·ens·en●samtidig förekomst
samh.SYN.synonymsamexistens
○särsk. i fråga om parter med motstridiga intressenfredlig koexistenskoexistens (mellan ngra), koexistens (med ngn/ngt)sedan 1821till lat. co- ’tillsammans med’ och existens