[-åt´]
substantiv ~en ~er
kok·ott·en1finare prostituerad
åld.samh.yrk.JFRcohyponymdemimond
○spec. i en (halvt skämtsam) sammansättn.rokokokokottsedan 1881av fra. cocotte med samma betydelse, eg. ’liten höna’, urspr. bildat till coq ’tupp’; jfr 1kokett
2liten rund eller oval portionsform för ett ägg
kokk.dekorera med två sparrisknoppar i varje kokottsedan 1980