[kål`a]
verb ~de ~t
koll·ar●ibl. med partikel, särsk.av, in, upp, utan större betydelseskillnad
kontrollera
vard.komm.sesekontrollera 2
kolla så att allt stämmerjag ska bara kolla att jag har nyckelnkolla upp kundernas väskor○äv. ngt utvidgatskaffa upplysningar om
kolla (in) läget○spec.ofta med partikelnin
titta
kolla in vilken häftig bil!kolla (av/in/upp) ngt/SATSsedan 1937kortform av kollationera
Subst.:vbid1-210806kollande,
vbid2-210806kollning;
koll