substantiv ~en ~er
kol·laps·en●fullständigt och plötsligt sammanbrott
fysiskt el. psykiskt
med.psykol.lungkollapsnervkollapstransportsystemet drabbades av kollaps vid elavbrottetsedan 1876av lat. colla´psus med samma betydelse, till colla´bi ’falla ihop’; jfr kollabera