Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
kol·lekt·en●insamling för välgörande ändamål vid gudstjänst
relig.kollektbössakollekthåv○äv. med tanke på de insamlade pengarnata upp kollektge kollektkollekten uppgick till 5000 kronorsedan 1639av lat. colle´cta ’samlande; samling’, till collig´ere ’samla’; jfr kollegium, kollektion