[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
kol·lis·ion·en●häftig sammanstötning
särsk. i trafiken
jur.trafik.JFRcohyponymkrock
en häftig kollisionen våldsam kollision mellan en buss och en personbil○äv. bildligtkanalkollisionen kollision mellan människans plikter och önskningar○spec. vid bedömning av rättsfallmotstridighet mellan tillämpbara lagar
kollision (mellan ngra), kollision (med ngn/ngt)sedan 1837av lat. colli´sio med samma betydelse; till kollidera